I området Hästnäset mellan Målsjön och sjön Hägern finns vacker aspskog
Aspskog förekommer mycket sparsamt i anslutning till kulturmarker, rasmarker mm. I Sverige finns endast en inhemsk aspart Populus tremula. Den är också den enda inhemska företrädaren för populussläktet, men finns i gengäld över hela landet. Den tillhör de tidigaste invandrarna i slutet av istiden. Den har ett mycket vidsträckt utbredningsområde som omfattar hela Europa upp till Hammerfest, delar av nordligaste Asien, Kina och Japan.
Artkaraktär
Aspbladen är mycket karakteristiska, med brett elliptisk till cirkelrund form och grov tandning. Deras skaft är tillplattade från sidorna, vilket är orsaken till att de fladdrar vid minsta vinddrag.
Ståndortskrav
Aspen är ett pionjärträd som på bättre marker naturligt efterträdde barrskogen efter skogsbrand. Inget trädslag har så många insekter, lavar, svampar och mossor knutna till sig i denna del av landet. Många vedinsektsarter som i söder endast lever på ädla lövträd går längre norrut också över till aspen. Äldre aspar får med tiden en grov, basisk och näringsrik bark. Vår asp är värdens mest utbredda lövträdsart. Aspen har särskilda han- och honindivider.
Fåglar
Aspar är värdefulla som närings- och boträd åt hackspettar och andra hålbyggare. Spillkråka bygger oftast bo i äldre aspar och dessa håligheter utnyttjas i andra hand av en lång rad hålbyggande däggdjur såsom mård, fladdermöss och fåglar som skogsduva, knipa, tornseglare, pärluggla och sparvuggla. För den utrotningshotade vitryggiga hackspetten är döda aspar med sitt rika insektsliv mycket värdefull.
Ofta finns fåglars bohål just i anslutning till asptickor. Veden är där rötad och mera lättarbetad för hålbyggare än frisk aspved.
Moss och lavflora vid Hästnäset
Området Hästnäset, som ligger mellan sjöarna Målsjön och Hägern, består bland annat av grov gammal aspskog som hyser en mycket riklig lavflora. Moss och lavinventering är utförd under våren 2006 av Vidar Aldorsson.
- Allélav
- Aspkantlav
- Bitterlav
- Blåslav
- Brosklav
- Brun kantlav
- Dagglav
- Filtlav
- Fnaslav
- Fransrosettlav
- Glatt navellav
- Grynig filtlav
- Grå renlav
- Gulvit renlav
- Gällav
- Hjälmrosettlav
- Kaklav
- Kochenillav
- Kort skägglav
- Luddig skägglav
- Mjölig brosklav
- Mångfruktig vägglav
- Näverlav
- Puderlav
- Pukstockslav
- Rislav
- Rosettbrosklav
- Rosettlav
- Skinnlav
- Skrynkellav
- Skägglav
- Slånlav
- Stängellav
- Svart kantlav
- Syllav
- Trattlav
- Tuschlav
- Vägglav